lördag 6 november 2010

Ljuset



Låt oss i den mörka novembernatten tända ett ljus och minnas de som saknas oss. Deras ansikten träder fram för mig när jag ser in i den stilla ljuslågan.

Jag känner tacksamhet för att de funnits hos mig en gång och nu lever de vidare i mitt hjärta.

7 kommentarer:

Love Your Homes sa...

❤....har precis kommit hem så här sent efter ha besökt fyra kyrkogårdar i kväll, den ena vackrare än den andra.

Stort att se så många minnas de sina med alla ljus.

Kletus hälsar tillbaka ( han har hängt mig i hasorna hela dagen idag, t o m vid träningen)

Annika Christensen sa...

Härligt med människor som stannar i ene hjärta för alltid.
Jo du nu har jag en semesteträgård och ett stort uthus att härje i.
Dotter ville ha huset och jag ville ha trädgården och de är så glada så att jag tar hand om den.
Det kommer mera...
Ha det gott
Kram
Annika

Karin A sa...

Du skriver vackert om de som vi saknar. Jag tänder också ljus för dem i helgen.

Hoppas att du njuter av hösten. Ha en fin söndag!

Kram Karin

Rajson sa...

Så fint du utrycker det och en stämningsfull foto till förstärker orden!

Malin sa...

Vilket fint inlägg o det var precis så det kändes i helgen när ljuset var tänt...

Kram från Malin

Nässelblom och choklad sa...

Fint skrivet och fin bild. Visst är det så man måste försöka att tänka...

Randi sa...

Så vackra ord till stämningsfull bild!
Sköt om dig.
Kram Randi