måndag 15 september 2008

Den hemliga trädgården


En dunkel örtagård jag vet,
vars port jag ofta nalkas
den lockar med sin enslighet
när dagen börjar svalkas
Där inne dväljs min bäste vän
men jag vid porten dröjer än.

Jag vet ett vatten, friskt och klart,
var afton kan jag höra
det sorla djupt och underbart,
när andra ljud ej störa.
Jag kunde nå det med min hand
men törstar än vid källans rand.


Jag vet en gammal väg att gå
när morgon åter randas
Den leder upp mot höjder blå
där lätt och fritt jag andas
Från kraft till kraft den vägen bär
men sällan, sällan går jag där.

8 kommentarer:

Marina sa...

Jättehärliga bilder!

Ninni sa...

Sååå vackert! Vilka fina bilder du visar! Ingen höst hos dig ännu?
Kram Ninni

Anonym sa...

Var är den första bilden tagen, helt underbar övergiven trädgård?

Kram
från Genarp

Karin A sa...

Så poetiskt och vackert! Vart ligger denna hemliga trädgård? Ha en skön tisdagskväll. Kram Karin

Lusthuset sa...

Bilderna från min "hemliga" trädgård kommer från Frediksdals Friluftsmuseum och texten är psalm 530 i Svenska psalmboken....bedövande vacker tycker jag. Precis som det känns i hjärtat nu. Jag hade tänkt skriva om min hemliga trädgård på ett annat sätt men så hände något ledsamt så det fick bli så här istället

Trollmor sa...

Verkligen vackert.
Tråkigt att läsa att något hänt som gör dig ledsen.
Stor kram

Annalunda sa...

Bedövande vackert...ja precis! Visste inte vad jag skulle skriva så berörd blev jag! Så vackert och vilka underbart vackra bilder! Suck jag blir lyrisk.... TACK!!!

Kram Annie

Poppins sa...

Så vackert och vemodigt. Bilderna tillsammans med de vackra orden berör verkligen.
Många kramar från Poppins