Den hemliga trädgården - slutet

"Den hemliga trädgården, en gömd, förtrollad och fridfull plats, där alla våra skador kan läkas, är en av de mest fantastiska idéerna i vår kulturella historia. Det är en anspråkslöst ställe som ger tillflykt och skydd och där man kan söka sig inåt, mot dolda skatter. Det är avskilt, men mer än så, det är en plats för andliga och själfulla samtal, för ensamhet och förr också för åkallan, både efter gud och djävul."

 

Ur The Pursuit of Paradise. A social History of Gardens and Gardening. Jane Brown.

Citatet hittade jag i Sanna Töringes underbara bok "Paradiset".

 

 

 

"Min" hemliga trädgård som jag har berättat om tidigare och som jag ofta gick och kikade på och njöt av från grinden under mina promenader har nu gått till trädgårdarnas himmel (om det nu finns någon sådan). Det gör ont i hjärtat att se det och nu förmår jag knappt att gå förbi den.

 

Nu få ni inte tro att jag är en gammal bakåtsträvare som tycker att allt skall vara som det alltid varit. Så är det inte. Jag inser att allt måste gå vidare och var sak har sin tid. Jag hoppas också att de unga människor som köpt tomten får ett bra och lycklig liv på den gamla trädgårdens plats och skapar sin egen trädgård där.

 

Jag är i alla fall glad att jag fick möjlighet att dokumentera den gamla trädgården innan den försvann.