söndag 16 december 2007

Kalle och Nissarnas vådliga äventyr!

I går var vi på en trevlig och mysig adventsfest hos våra goda vänner. Vi fick god mat och gott vin och pratade i godan ro hela kvällen. Nåväl allt roligt har sin ände så vid 1-tiden drog vi oss hemåt i en frostig och vacker vinternatt. Vi går in i huset som är ordentligt larmat och skyddat som man tror. Inkommen i hallen upptäcker vi att dörren till sängkammaren är stängd. Jag tänkte att den skjöt jag väl till när jag hämtade makens ytterrock, artig och hjälpsam hustru som man är. När han skjuter upp dörren och tänder ljuset så ser vi vad som hänt. INBROTT!! Man tror inte det är sant. Allt och då menar jag ALLT i våra garderober och nattduksbord är utrivet och ligger hullerombuller på golvet och på sängarna. Vilken röra! Inte visste jag att det fanns så mycket i skåpen. Min första tanke är..."det är inte sant!". Det är som ur en film på bio, men det var sant. Tjuven hade tagit sig in genom fönstret, brutit upp det med en kofot (klassiskt) så hela fönstret är förstört. Han hade letat igenom allt men fann väl inget som föll honom i smaken för allt är kvar inkl platt-TVn DVDn och Videon. Han kunde ju gudskelov inte fortsätta in i resten av huset p.g.a larmet. Tack för det! Polisen tillkallades och skickade två trevliga unga män som grep sig an med att säkra fingeravtryck mm som i den värsta TV-deckare. Tjuven hade varit en ordentlig tjuv i alla fall som släckt min julljusstake och försiktigt satt den på fönsterblecket. När polismannen klev i min frostiga rhodondendronbuske utanför fönstret hittade han min vita orkidé som stod prydligt placerad på marken. "Titta här ligger det Nissar!!" sade polisen "Det är mina Nissar" sade jag "hittar du inte Kalle med julklapparna?" Efter lite rotande i busken åtefanns även Kalle välbehållen men han hade tappat bort sin ena julklapp. Jag blev nästan mest glad över att han var OK för han har jag fått av min mamma och jag tycker mycket om honom.
Så småningom lyckades jag trycka in det mesta i garderoberna igen så vi kunde gå och lägga oss. Klockan hade då blivit över 4. Kalle och Nissarna återbördades hela men lite omskakade till sin fönsterkarm med tjuvens svarta fingeravtryck fortfarande kvar. Nu har ordningen emellertid återställts och handdukar, tröjor, trosor, kalsonger och allt vad man nu har har återfått sina rätta platser. Det blev en riktig julstädning.... så inget ont som inte har något gott med sig.



Som ni förstår kom julstämmningen lite av sig hos oss även om jag är mycket väl medveten om att det kunde ha varit värre, men det känns ändå som ett personligt intrång som är lite svårt att skaka av sig.

Ha en bra vecka allihop. Tack för att ni lyssnade!

9 kommentarer:

Kattfot sa...

Nä fy va hemskt, usch vilken upplevelse. Bara tanken på att någon brutit sig in i sitt eget hem *urr* Vilken tur att inget saknas i alla fall och att Kalle återfanns. Hoppas ni får en lugn och skön vecka innan jul så ni kanske kan skaka av er det värsta. *kram*

Lotta 8`) sa...

Fy sjutton vad ruggit! Inbrott - värsta mardrömmen..... Mitt i allt hemska var det ändå tur att inget kärt var borta och förstört - ställa tillbaka ljusstaken..... konstig tjuv - Hoppas att ni repar er från chocken och kan få lite julstämning i huset så småningom. bloggkram till dig 8`)

Anonym sa...

Det lät som en förskräcklig sak det där och precis som du skriver "känslan av att någon tagit sig in på erat privata område"...Har en föredetta arbetskamrat som råkade ut för det samma och det tog ett bra tag för henne att komma över detta att någon rotat runt bland hennes saker...det var värre än att det försvann saker...
Blev ett tråkigt inslag i julfirandet för Er men hoppas ni kan samla ihop er och få det gott trots det som hänt...

Kramar till Er från Malin

Karin sa...

Åhh fy sjutton, vilken mardrömsupplevelse. Att människor inte kan skilja på vad som är mitt och ditt. Lustigt att h-n ändå var så ordningssam och att saker och ting lämnas kvar. Det är en fruktansvärd känsla när någon rotat omkring i ens saker. Tur i alla fall att allt återfanns och att ni hittade Kalle och nissarna. Jag lider med er och vet tyvärr själv hur jobbigt det kan vara. Stor kram och hoppas du finner julkänslan åter!

Anonym sa...

Oj Oj Oj - så ont det gör i hjärtat mitt! Inbrott! Det är förfärligt, får svårt att sova ligger och lyssnar och känner att allt det som bara var mitt nu inte längre är det!
Ber om tålamod och trygget om tröst och kärlek för lusthusets skapare!
Änglakramar från en som också varit med om det!

Lusthuset sa...

alla: Tack för ert deltagande det värmer så att veta att ni bryr er. Det går väl rätt bra, det värsta är när man skall släcka ljuset på kvällen så känns det lite kymigt minst sagt. Man får ta sig i kragen och tänka på att det ändå bara var ett rum, tänk om det rört sig om hela huset. Så fina poliser det var som kom hit, vänliga, förstående och tröstande och ändå var det två unga grabbar. Den ene gick omkring i huset och "Åhh så fin ni har det, så vackert!" Det kändes rätt så bra mitt i alltihop, att han såg det. Får ta fatt där jag slutade med julförberedelserna även om det känns lite motigt nu. Ha nu en skön vecka allesammans. Kramar!!

Anonym sa...

Usch! Vilken mardröm! Jag förstår att ni kom av er i julstämningen... När vi satte larm hä ri huset tyckte jag det var onödigt att sätta i vårt sovrum men då sa faktiskt larmkillen till oss om dom (tjuvarna) går in i det här rummet för att det är olarmat så rotar dom igenom ett av de mest privata rummen ni har innan de går vidare in i huset.... Det fick mig att på direkten ändra mig. Nuhar vi ingen tv eller annat av direkt värde i sovrummet men i alla fall, bara tanken att någon jag inte känner varit där inne...Vi har varit försonade hittills men flera av våra grannar har drabbats nyligen, jag hoppas att de håller sig borta. Du fick julstädat i din garderober i alla fall, och som du säger, alltid för det nåt gott med sig...
Hoppas ni hittar julkänslan igen, många kramar/ Veronica

Poppins sa...

Nej, fy vad hemskt att komma hem och hitta allt upp och nervänt. Men som du säger, det kunde ha varit värre.
Vilken tur att Kalle och nissarna inte kom till skada. :) Man får väl försöka le åt eländet. Hoppas bara att ni får tillbaka julstämningen och kan glömma bort vad som hänt.
Jag råkade ut för inbrott för många, många år sedan när jag bodde ensam. Kom hem och allt var upp och nervänt men inget stulet. Ringde uppskakad hem till pappa (man är ju pappas flicka...). Det första han säger är: Har du kollat så att tjuven inte är kvar?
Jag var tvungen att titta under sängen medan han var kvar i luren men som tur var var det ingen som låg där. Då hade jag väl svimmat! :)
kramar

Anna - På landet Mot skogen sa...

Nej, men fy!
Inbrott är ju en skräck, så obehagligt att veta att någon rotat i ens saker! Lite "lattjo" ändå att tjuven varit så ordningsam och ställt tillbaks ljusstaken och lyft ned blomman ordentligt... inte direkt vad man förväntar sig!?